Archive for John

Enkel pelletskorg utav hålplåt

Jag skapade en enkel pelletskorg utav hålplåt som fungerar bra för mig, så nedan följer en beskrivning av hur jag gjorde.
Den övre och nedre delen är avsiktligen lätta att dela. Detta för att göra det lättare att tömma korgen på aska.

Resultatet!

Verktyg: Verktyg att bocka plåt (skruvstäd), tång, och skruvmejsel eller skiftnyckel. Det kan även behövas en bågfil.
Material: Hålplatta 2 st 300×100, en 300×120 och fyra minivinkel och små bultar och muttrar.

Till vänster en överblick över materialet. Här är inte bult och mutter med. Dessa letade jag fram i ”hoppets låda” där jag har alla de där överblivna braåha delarna.
Till höger är en jämförelse mellan 8 mm pellets och hålplattan. Hålen i plattan är 5 mm i diameter så man kan med fördel borra ut dessa lite mer.

Jag bockar först ned två ben på basen. Benen är 6 cm. Detta gör att ytan på basplattan är 18×12 cm. Efter detta bockar jag sidorna till ett L med vecket tvärs över plåten 12 cm från kortsidan.

Med hjälp av små bultar, muttrar och minivinklar fäster jag samman överdelen.
För att korgen ska stå stadigt bockar jag in plåten. Detta blir lite av ett hantverk och beror på hur bra man lyckats bocka plåten. Det gör ingenting om det blir öppningar längst med sidorna, så länge dessa inte är större diametern på pelletsen man ska använda.


Enkel vedkorg utav en pall med vedsäck

I denna artikel tänkte jag dela med mig av en vedkorg jag byggt utav delarna som följde med vedköpet.
En pall med nätsäck runt. Nätsäcken är av den billigare sorten ämnad för engångsbruk.
I vedkorgen har jag lagt alla vedträn och spillbitar som är svåra att stapla.

Och Resultatet!

Verktyg man behöver är fogsvans(såg), hammare, kofot, trådspik.
Rekommenderar även spikutdragare, gersåg och pappspik.

Jag började med att ta loss det ena pallbenet och de två översta brädorna på samma sida.
Sedan kapade jag de kvarvarande översta brädorna vid mittklossarna. OBS, ej de nedersta brädorna!

Efter detta bänder jag loss den lilla pallen från de understa brädorna utan att skada brädor eller klossar. Detta kan vara svårt om det är väl spikat. Om en kloss lossnar är det lätt att spika tillbaks den senare.
Genom att kapa bort de två utstickande brädstumparna har jag nu en liten palla som är snäppet större än en kvartspall.

Nedan följer en inventering av det material man får ut av resten av pallen.
Notera att jag låter den tvärgående brädan bestämma höjden utan konstruktionen. Man kan även använda de längsta bitarna, men då behöver man mer material för att slutföra konstruktionen.

Överst på pallen spikar jag fast en bräda på vardera sida och i botten täcker jag igen med de minsta bitarna.

I detta skede räcker inte materialet till att både göra klart toppen och göra en ram i botten, så om man inte har några andra spillbitar liggandes så får man sätta fast de på toppen och ankra nätsäcken i botten på vedkorgen med förslagsvis skruv, pappspik eller rep.

Efter detta är gjort, så är stommen i konstruktionen klar och det återstår enbart att fästa nätsäcken. Jag fäste den enbart i toppen med pappspik. Tyngden av veden tillsammans med ramen i botten håller kvar nätsäcken nedtill.


Spindelled till Skoda Octavia

Det här inlägget handlar om hur jag bytte spindelled till min Skoda Octavia årsmodell 2001. Spindelleden är likadan på årsmodellerna 1996 till 2004, så jag gissar att man kan använda samma förfarande på dessa årsmodeller. Notera att spindellederna skiljer sig mellan höger och vänster och att camber-vinkeln justeras där spindelleden fästes i länkarmen.

Verktyg som behövs är: Rostlösare (WD40,5-56…), 18mm blocknyckel/U-ringnyckel (går även med stor skiftnyckel), ordentliga pallbockar, domkraft med gummikloss, bågfilsblad (lr. liknande att såga av en svåråtkomlig bult), 13 mm nyckel och någonting att knacka loss/bryta loss spindelleden med.

Tänk på att delarna har suttit där rätt länge och utsatts för mycket ”väder och vind”. Så, det jag rekommenderar är att spruta på rostlösare så tidigt som möjligt och låta medlet få så mycket tid som möjligt att verka. En timme tycker jag är ett absolut minimum för att det skall ha någon nämnvärd effekt. I vanliga fall brukar jag göra det enkelt för mig själv och använda värme, men läget på bulten till spindelleden gör att man riskerar att skada dammasken som sitter ovanför.

Steg ett är som vanligt att palla upp bilen stabilt och ta bort hjulet. Lämna bilen på pallbockar och tag domkraft med gummikloss till att trycka upp under länkarmen. Detta gör jag för att komma åt muttern som håller fast spindelleden ovanifrån. Det går att komma åt den utan att lyfta upp på detta sätter, men inte på ett bra sätt. Man skulle kunna använda en fjäderkompressor istället för domkraften.

Nu lossar jag muttern tills den tar i dammasken ovanför. Detta skapar ett utrymme att kapa av spindelledens axel. Varför inte bara skruva ut den? När släpper länkarmen så att spindelleden kan sjunka ned så snurrar axeln fritt och det är ytters svårt att hålla den för att skruva ut muttern. Den alternativa metoden nämnd i t.ex. , där man tar loss dammask och axel. Kräver mer verktyg och tid.

Markera upp fästplattans och spindelledens position i länkarmen innan de tre återstående bultarna lossas. Detta behöver man inte göra om en hjulinställning skall göras efteråt.

Montera den nya spindelleden i hjullagerhuset. Axeln i spindelleden roterar då muttern ska dras åt, så kan man göra som följande. Dra åt muttern så långt det går. För in spindelledens bottenplatta i länkarmen. Detta kan vara knepigt. Den metod jag använder är att föra in en sida av spindelledens bottenplatta och sedan rotera hela in i länkarmen.


Ursäkta min dåliga bild! Jag har inget fotosinne eller ”paintskillz”.

Fästplattan monteras efter föregående gjorda markeringar. 20 Nm och vinkeldra sedan 90 grader. Efteråt använder man som tidigare domkraften med en gummikloss till att trycka upp länkarmen och spindelleden. På detta sätt kilas spindelledens axel in i hjullagerhuset och man kan därefter fästa muttern (45 Nm).

Nu sitter förhoppningsvis nästan allting på plats och det skall bara vara hjulet kvar att montera. 🙂


Min Kökspannan Norrahammar

Jag har surfat runt på Internet efter information om vår kökspanna utan att få fram särskilt mycket. Så här ska jag samla vad jag vet om den.

Pannan kommer från Norrahammar Bruk och har modell-nummer 300. Den döptes senare om till 314, där de två sista siffrorna motsvarar eldstadens yta i kvadratmeter. Den kom även i 0,9 och 1,8 kvadratmeters utförande. Pannorna kallas ofta köks norah. Pannan tillverkas fortfarande, men nu utav CTC och har namnet CTC Parca 300. Det finns även reservdelar att köpa hos Josef davidssons eftr eller Eldkraft.

Mått
sprängskiss

Dessa mått har jag mätt upp på min 1961 års Norah 300. Alla utom ett är likadant som angivet för CTC Parca 300.
Eldstad: vedlängd 42cm. Djup från luckans kant 32cm och bredd inuti 30cm.
Inkast: Bredd 22cm och höjd 14,5cm
Kokplatta: djup 35cm och bredd 18cm
Yttermått: Bredd 40cm och 41cm på gröna ovandelen, höjd 85cm, djup 66cm*
*Måttet som skilde sig från den nya modellen är djupet på spisen. Min är 66cm och CTC anger 67cm. Detta är då mätt ovanpå.

Eldning
Det här är hur jag skulle rekommendera att man eldar denna panna. Jag använder två olika metoder beroende på temperatur ute. Det första om det är kallt och systemet kan ta emot mycket energi under kort tid. Det andra sättet om det inte är så kallt ute och jag vill att värmen skall räcka längre.

* Starta med att skaka skakroster för att tömma eldstaden på aska. När man sedan fyller på med ved i eldstaden, så packa veden kompakt för att undvika ”luftighet”.
Man kan tända med tidningspapper, näver, tändblock eller vad man själv känner för. Det är viktigt att starta brasan fort! Mellanluckan/tändluckan hålls öppen till det är bra fart. Lågorna bör gå in i konvektionskanalen. Efter starten så öppnar du primärluftsluckan, på nedersta asklådeluckan. Ha primärluften maximalt öppen ett tag, sedan minskas primärluften och sekundärluften öppnas. Sekund
När brasan inte längre flammar, utan det enbart är träkol kvar, stäng sekundärluften och sänk primärluften ytterligare.
* Ett annat alternativt sätt att elda är att starta på samma sätt som i föregående metod. Skaka skakroster och fyll eldstaden kompakt. Efter detta lägg mycket fint kluven ved på toppen och antänd ovanifrån. Använd sedan rikligt med sekundärluft för att likt ett ljus elda uppifrån och ned.

OBS! Om pannan börjar koka, stäng primärluftspjället på nedersta luckan och öppna påfyllningsluckan för att på så sätt få drag ovanför eldstaden och kyla med friskluft.

Sotning
Eftersom förbränningen i en äldre panna är relativt ineffektiv så bildas mycket sot och tjära. Om pannan används som husets primära värmekälla så är det rekommenderat att sota utloppet/konvektionsdelen en gång i veckan(!) när säsongen är som intensivast. Men med rätt verktyg så är detta en relativt enkel procedur. Eldstadens väggar rekommenderas det att man skrapar vid säsongens slut. Men jag tror man tjänar på att göra det nån gång under säsongen också.

Starta med att tömma asklådan. Töm utrymmet runt om asklådan efteråt så att det inte kommer aska överallt. Använd med stor fördel en asksug eller en ”grovis”-tillsats på en vanlig dammsugare. Var säker på att det inte fortfarande är glöd i askan eller använd en eldsäker asksug. Efter detta så tar man bort serviceluckan som är längst in i askutrymmet. I mitt fall så kunde jag ta loss den med armen.

Efteråt plockar jag bort den yttre serviceluckan på toppen längst in på pannan. Under den är det en ratt för att lossa den inre serviceluckan. Denna lossar jag några varv så att luckan går lirka loss. OBS skruva inte ut ratten helt!
Sedan stoppar jag asksugen längst in i askutrymmet, ända in till utloppet. Sedan använder man en sotviska till konvektionsdelen. Det är rätt smalt, så det kan vara svårt att finna en lämplig viska. Jag köpte en från Jula och klippte ned den till rätt storlek. Rensa utloppet med asksugen efter sotning.

Eldstaden har jag tyvärr inget bra knep för att sota. Det jag använder är en borste till för grillar och sedan stoppar jag in hela armen i eldstaden.

Knep
Sekundärluftventilen sitter på en skruv i ovankanten. Denna skruven fastnar på de flesta pannor så att den inte går justera. Luckan har då svårt att fastna i läge. Ta då ett gem utav lämplig storlek eller ståltråd. Snurra runt skruven så att den kilar mellan skruvskallen och luckan/ventilen.


Startmotorn på Lupo trasig

Vår Lupo startade inte en morgon utan att dra runt eller ge ifrån sig några ljud. Misstänker direkt startmotorn och pröver det vanliga knepet att värma upp den och knacka på den. Detta hjälper inte och i detta fall klickar inte solenoiden. Nedan följer enklare instruktioner hur jag reparerade felet. Bilen har en dieselmotor på 1,7 liter (SDI) vilket är ett ovanligt motoralternativ i Sverige. Men de andra dieselmotorerna använder samma startmotor, så jag gissar att det ser ut på ett liknande sätt i deras motorrum.

Noterade att flätan mellan solenoiden och startmotor var väldigt väderbiten och när jag kände på den visade det sig att det var kabelbrott.

Lättast är att koppla loss kablarna till startmotor uppifrån och sedan själva startmotorn underifrån. När du kopplar loss kablarna till startmotorn kom ihåg att ta loss +kabeln från batteriet innan :). Hissa upp bilen så du kommer åt underifrån. Ta loss bukplåten. Nästa steg är att ta loss själva startmotorn.

Starta med att ta loss kabeln som är noterad med C, denna är ivägen och du sparar tid på att koppla loss den. Startmotorn sitter fast med 2 långa speciella bultar. Vid notering A sitter en plåt/kabelhållare monterad utanpå bulten. Genom att se på B så förstår du hur den sitter fast. Efter att denna lossats använd en 16 mm tändstiftshylsa tillsammans med en förlängningsarm och den bitsen som ser ut som en kardan-knut. Nu är det bara att krypa ut med startmotor i hand.


Första bilden är det verktyg jag refererade till tidigare och den andra bilden visar den trasiga flätan. På den tredje bilden har jag rengjort kontakterna och gjort hål för att fästa de nya kablarna. På sista bilden syns slutresultatet. Det är ingenting att skryta över. Jag tog den kabel och kabelskor jag hade till hands. Kablarna borde ha gjorts kortare men kabeln var för styv. Anledningen till att det är två kablar är dels för att få mer kvadrat mm och även att få mer yta på fäst-punkterna. Jag lödde alla kabelskor och fäst-punkter för bästa kontakt.

Efter montering så drog startmotorn runt bilmotorn som om den varit ny.


Hej världen!

Hej alla glada!

Som ni ser så är sidan uppdaterad. På förstasidan tänker jag lägga upp lite tråkigare saker, som artiklar och tekniska bilder.

Om du söker den gamla bloggen så klicka här!