Archive for Hushåll

Effektförluster i skarvsladd

Vi hade nyligen en byggfläkt igång i ett närliggande uthus. För att få el dit behövdes det dubbla skarvsladdar och det fick mig att fundera, hur mycket förluster blir det i skarvsladdarna. Dessa var utav en billig variant och byggfläkten på 2 kW. Eftersom jag inte fann någon lämplig kalkylator för ett sådant scenario på nätet fick jag beräkna med hjälp av högstadiematten, som var rätt rostig. Eftersom jag nyligt gjort en kalkylator så tänkte jag en till kan ju inte vara så svår nu när man är varm i kläderna.

Jag antar här att märkspänningen är 240 Volt. Notera att effekten i apparaten sjunker både utav värmeförluster i kabeln och spänningsfall.


Min Kökspannan Norrahammar

Jag har surfat runt på Internet efter information om vår kökspanna utan att få fram särskilt mycket. Så här ska jag samla vad jag vet om den.

Pannan kommer från Norrahammar Bruk och har modell-nummer 300. Den döptes senare om till 314, där de två sista siffrorna motsvarar eldstadens yta i kvadratmeter. Den kom även i 0,9 och 1,8 kvadratmeters utförande. Pannorna kallas ofta köks norah. Pannan tillverkas fortfarande, men nu utav CTC och har namnet CTC Parca 300. Det finns även reservdelar att köpa hos Josef davidssons eftr eller Eldkraft.

Mått
sprängskiss

Dessa mått har jag mätt upp på min 1961 års Norah 300. Alla utom ett är likadant som angivet för CTC Parca 300.
Eldstad: vedlängd 42cm. Djup från luckans kant 32cm och bredd inuti 30cm.
Inkast: Bredd 22cm och höjd 14,5cm
Kokplatta: djup 35cm och bredd 18cm
Yttermått: Bredd 40cm och 41cm på gröna ovandelen, höjd 85cm, djup 66cm*
*Måttet som skilde sig från den nya modellen är djupet på spisen. Min är 66cm och CTC anger 67cm. Detta är då mätt ovanpå.

Eldning
Det här är hur jag skulle rekommendera att man eldar denna panna. Jag använder två olika metoder beroende på temperatur ute. Det första om det är kallt och systemet kan ta emot mycket energi under kort tid. Det andra sättet om det inte är så kallt ute och jag vill att värmen skall räcka längre.

* Starta med att skaka skakroster för att tömma eldstaden på aska. När man sedan fyller på med ved i eldstaden, så packa veden kompakt för att undvika ”luftighet”.
Man kan tända med tidningspapper, näver, tändblock eller vad man själv känner för. Det är viktigt att starta brasan fort! Mellanluckan/tändluckan hålls öppen till det är bra fart. Lågorna bör gå in i konvektionskanalen. Efter starten så öppnar du primärluftsluckan, på nedersta asklådeluckan. Ha primärluften maximalt öppen ett tag, sedan minskas primärluften och sekundärluften öppnas. Sekund
När brasan inte längre flammar, utan det enbart är träkol kvar, stäng sekundärluften och sänk primärluften ytterligare.
* Ett annat alternativt sätt att elda är att starta på samma sätt som i föregående metod. Skaka skakroster och fyll eldstaden kompakt. Efter detta lägg mycket fint kluven ved på toppen och antänd ovanifrån. Använd sedan rikligt med sekundärluft för att likt ett ljus elda uppifrån och ned.

OBS! Om pannan börjar koka, stäng primärluftspjället på nedersta luckan och öppna påfyllningsluckan för att på så sätt få drag ovanför eldstaden och kyla med friskluft.

Sotning
Eftersom förbränningen i en äldre panna är relativt ineffektiv så bildas mycket sot och tjära. Om pannan används som husets primära värmekälla så är det rekommenderat att sota utloppet/konvektionsdelen en gång i veckan(!) när säsongen är som intensivast. Men med rätt verktyg så är detta en relativt enkel procedur. Eldstadens väggar rekommenderas det att man skrapar vid säsongens slut. Men jag tror man tjänar på att göra det nån gång under säsongen också.

Starta med att tömma asklådan. Töm utrymmet runt om asklådan efteråt så att det inte kommer aska överallt. Använd med stor fördel en asksug eller en ”grovis”-tillsats på en vanlig dammsugare. Var säker på att det inte fortfarande är glöd i askan eller använd en eldsäker asksug. Efter detta så tar man bort serviceluckan som är längst in i askutrymmet. I mitt fall så kunde jag ta loss den med armen.

Efteråt plockar jag bort den yttre serviceluckan på toppen längst in på pannan. Under den är det en ratt för att lossa den inre serviceluckan. Denna lossar jag några varv så att luckan går lirka loss. OBS skruva inte ut ratten helt!
Sedan stoppar jag asksugen längst in i askutrymmet, ända in till utloppet. Sedan använder man en sotviska till konvektionsdelen. Det är rätt smalt, så det kan vara svårt att finna en lämplig viska. Jag köpte en från Jula och klippte ned den till rätt storlek. Rensa utloppet med asksugen efter sotning.

Eldstaden har jag tyvärr inget bra knep för att sota. Det jag använder är en borste till för grillar och sedan stoppar jag in hela armen i eldstaden.

Knep
Sekundärluftventilen sitter på en skruv i ovankanten. Denna skruven fastnar på de flesta pannor så att den inte går justera. Luckan har då svårt att fastna i läge. Ta då ett gem utav lämplig storlek eller ståltråd. Snurra runt skruven så att den kilar mellan skruvskallen och luckan/ventilen.