Nu har jag flyttat. Tja, inte speciellt långt. Från gunnar Schjelderups Vei 11H till gunnar Schjelderups Vei 11B. Det blir ca 200 meter. Jag behövde inte ens gå utomhus för att flytta mina grejor. Nu bor jag Med Oskar, Magnus och Linda. Jag tog inte med mig så mycket saker hit till den nya lägenheten för den är inte så stor, så det mesta fick vi stoppa in i en släp och ta upp till lägenheten i byske. Det är här resan kommer in i bilden.
Så jag kom på den smarta iden att hyra en sån där “hämta här lämna där”-släp. Denna var jag såklart tvungen att hämta i sverige. Men detta blev Annas jobb. Hon fick sällskap av en sovande Oskar. Eftersom jag inte kan ta mig till jobbet med lokaltrafiken, så fick dom skjutsa mig till jobbet och sedan efter det köra iväg till arvika. Detta passade ganska bra eftersom dom kom tillbaks lagom till att hämta upp mig. Jag hann även med att köpa Annas julklapp under lunchen på den närliggande gallerian. På vägen tillbaks hämtade dom upp mig från jobbet. Jag fick sluta en halvtimma tidigare.
När vi kom hem fick Anna lägga sig och sova ett tag så hon kunde vila upp sig (ca 1300). Jag och Oskar gick till gymmet och tränade. Sen när vi kom tillbaka tog jag och Anna itu med det sista embalerande och packande (1430). Alla hjälpte till med att bära ned till bilen och släpet. Anna, jag, Linda, Magnus och Oskar. Vi blev färdiga och åkte iväg klockan 1900, ända till statoil 500 meter bort, för att tanka mat, luft och bensin.
Jag tog första etappen genom Norge och över till Trosby. Genom finnskogen var det ruggigt halt och ABSen var ganska ofta igång. Efter Torsby tog Anna över och körde nästan ända fram till Mora. Innan mora tog jag över igen och så tog vi en längre paus på det enda öppna matstället McDonalds. Vi avreste från Mora när mcdonalds stängde dvs klockan 1. För att få lite variation valde vi att köra en ny väg över Skattungbyn och Bollnäs. Några mil före Bollnäs var jag helt slut och då fick den mest allerta föraren ta över. Nämligen Linda. Efter det kommer jag inte ihåg så mycket för jag halvsov ända fram till Harmånger.
Jag vaknade av att bilen krängde fram och tillbaks. Jag blev väldigt fort vaken. Vi for sida till sida flera gånger innan vi åkte i diket. Turligt nog åkte vi av på höger sida in i en snödriva. Fflofff lät det. Så blev det tyst. Och sen skulle vi försöka ta oss ur bilen. Vilket var lättare sagt än gjort. Dörrarna var under snönivån så vi fick ta oss ut genom fönstren. Efter det blev det en del ringande.
*Jag ringde först pappa och frågade vilka jag skulle ringa.
*SOS och sa att vi hade åkt av och alla var okej så de behövde inte skicka någon.
*Till mamma för att få reda på vilket försäkringsbolag jag skulle ringa.
*Till försäkringsbolaget som skickade en bärgare.
*Sen ringde bärgaren och undrade vart vi var
*Farsan för att berätta att allt gick bra
*Morsan för att berätta att allt gick bra
*Försäkringsbolaget för släpen
Tyvärr är det här den bästa bilden på bilen när den är i diket.
När bärgaren dragit upp oss ur snödrivan körde vi långsamt till hudiksvall där vi skulle skaffa en ny släp. Men stället som hyrde ut släpar (ok mack) öppnade inte föränn 9 så vi fick vänta där i 45 minuter. När dom öppnade fick vi en ny släp och ett par träpallar som vi kunde använda till att stuva om från en släp till en annan utan att lägga allt i snön. Bilen var ju okej så när som på några bucklor i plåten.
Vi satte igång resan norröver i ett _långsamt_ tempo. Vi kom alla överens om att ta det lugnt och inte ha brottåm. När vi började närma oss högakusten-bron så blev det blåsigt och det var ganska skrämmande när långtradare körde om oss. Tavlan som visade att det var kraftiga sidvindar så vi bestämde oss för att köra runt bron. Vilket visade sig vara en ganska lång omväg.
När vi kommit fram till örnsköldsvik stannade vi och åt eftersom alla var väldigt slitna. Maten på max smakade underbart. Linda kommer då på iden med att be hennes föräldrar möta oss på vägen och hjälpa oss köra så att vi inte skulle somna körandes. Dom hade även en större bil att dra släpen med och hennes far brukar köra runt hästsläpar. Vi forsatte uppöver men i nordmaling tog det stopp. Nu orkade ingen av oss köra, så vi väntade bara på avlösning.
Vi behövde inte vänta så länge på Lindas föräldrar. Vi kopplade sedan om släpen till den andra bilen. Tror det var en citroën C5 kombi. Vi stuvade Oskar och Magnus i C5:an tillsammans med Lindas far (Dick Enkvist) och jag, Anna och Linda tillsammans med Lindas mor (Ann-Sofie)i skodan.
Vi var framme på sjungande dalen i skellefteå klockan 8 och där släpte vi av Linda. Sen kopplade vi om släpen till skodan och så fortsatte jag, Anna, Magnus och Oskar till byske. Framme vid lägenheten plockade Oskars far upp honom och Magnus, så sa vi hej då till dom. Sen väntade jag och Anna på hjälp med att lossa släpen. Min pappa, Annas syster och hennes pojkvän Emil hjälpte oss två trötta själar tömma släpen. Men det var inte klart där inte. Vi lämnade Annas soffa i släpen, för den skulle hennes mor ha. Så det blev en vända förbi tåme också.
Men nu var släpen tom, så pappa körde till skellefteå och lämnade in släpen och körde tillbaks till lägenheten i byske med både jag och Anna sovandes i bilen :). Då vi kom fram till lägenheten var klockan 11 på kvällen.
PS. Jag ska lägga in bilder från resan senare när jag fått bilderna.
